God Jul alla läsare!

I år har vi förändrat alla våra traditioner. Nåja, nästan i alla fall. Julskinkan och Jansons finns förstås där på julbordet. Men inga julklappar har vi haft i år, en stor nyhet förstås. Så mycket mindre att "bekymra sig för" inför juldagarna. Vi "gamlingar" känner att vi har i stort sett allt vi behöver. Om inte så kan man ju köpa en julklapp till sig själv när som helst under året. Smidigt va? Och ungdomarna, ja dem kan man presenta när behoven dyker upp, också det när som helst under året.

Och så är det detta med julgranen. Plastgranen kastade vi ju ut för ett antal år sedan. I år blev det husfar som fick ansvaret att skaffa gran. Som ni kan se av bilden går årets gran i minimalismens tecken. Den har väckt mycket munterhet här i familjen. Ja, vad gör man inte för att göra folk glada.

Dan före dopparedan började med att jag en trappa ner hörde damen i huset vika sig dubbel av skratt. Sen undrade hon vad det var för slags pinne som stod ute på altanen. Det verkar som att hon inte förstått idén med minimalismen. "Var ska man hänga julpyntet då?" frågade hon, men det ser ju vem som helst att det finns flera grenar, om än inte så långa. Varför måste grenarna breda ut sig över hela vardagsrummet? Nu är den lagom försynt när den gömmer sig där i hörnet.

Vi kanske ska återgå till plastgran ändå. Då kan man väl köpa till några extragrenar om man tycker det ser för glest ut.

Ännu en förnyelse är att vi faktiskt kom iväg på midnattsmässa i år. Efter tjugo försök lyckades vi till slut. Säg inte att det inte går att lära gamla hundar sitta... Vissa i alla fall.
/ Leif