Erixons trädgård

Äntligen! Julledigheten är här. Visserligen är det barmark och +7 grader men faktum kvarstår: det är jul! Mest av allt önskar vi er en skön, stillsam helgledighet med tid för gemenskap och värme och återhämtning. Från oss alla till er alla: en riktigt God Jul! I brist på trädgårdsblommor finns det annat att njuta av, som exempelvis vackra snittblommor. Här följer diverse buketter som dök upp till höstens 60-årsfirande. Fantastiskt fina, eller hur? Klicka på bilderna för att förstora dem. Våra fiskar hälsar så mycket. De tar det coolt den här årstiden, ligger och trycker på botten eller glider runt, nästan orörligt, och inväntar varmare tider. Här är det verkligen inget frosseri. De äter inget från kanske november till nån gång i april, när temperaturen når upp till kring 8 grader.

Födelsedagen för undertecknad brukar vanligtvis innebära årets tråkigaste väder med regn och blåst, avlövade träd och totalt mörker. Men inte i år. Fortfarande är det underbart höstväder. Mycket av lövverket har fallit senaste veckan, dock inte allt. Utsikt från promenad-/joggingspåret på Västra Mark. Inte så pråkigt va? Och vad får vi se i kikaren? En säl! Förra blogginlägget rapporterade vi ett 30-tal sälar utanför Olsäng. Det var förväntat, en känd sälkoloni. Men att hitta säl så här nästan inne i stan var en överraskning. Riktigt trevligt.

Lördag. Slutet av oktober. Höstfärgerna är intensiva och snart är träden avlövade, kala och tråkiga. Alltså var det läge för en fotoutflykt i Blekinges kustlandskap. Det blev en riktigt skön dag tillsammans med goda vänner. Vi gick runt i hamnen i Torhamn. Hela hamnbassängen var knökafull med dessa fiskyngel, tätt, tätt, tätt! Vi har aldrig sett så mycket yngel på samma ställe. I Olsäng letade vi upp den sälkoloni som finns utanför kusten och kunde räkna in ett trettiotal sälar vilande på klippor och stenar. För långt avstånd för att kunna fotograferas. Däremot kom dessa vitkindade gäss flygande precis ovanför våra huvuden. Efter fika i Kristianopel besökte vi naturreservatet Högasand med sin säregna och helt fascinerande natur. Här finns sanddyner från Litorinahavet, 8000-1000 f.Kr. och vresiga tallar, detta är en av de torraste platserna i vårt land. Röksvamp

Grusnejlikan blommar fortfarande trots flera nätter med minugrader. Nu har den fått sällskap av lite björnmossa och nypon. Har haft semester och hunnit göra en krans av nypon. Minigunnera/krypgunnera, Gunnera magellanica med en touch av frost

Alpklematis, Clematis alpina "Ruby", har tidigare år fört en tynande tillvaro. Men inte i år, blommar mycket och sent. En lågväxande variant som omsluter en av våra pilstolar. Pinoccio-ljung, Phylliopsis hillierii "Pinocchio" Närstudier är ju bara så spännande. Taklök, strimlönn, eklöv. Inga konstigheter, bara vackert. Nötväckan (Sitta europaea) är riktigt aktiv på hösten. Och bokollon finns det gott om, hela vår tomt är omsluten av bokträd. Tja, här går jag bet på namn. Flugor har jag inte koll på så vi får kalla den "Blomfluga" helt enkelt. Trädgårdshortensian Hydrangea macrophylla "Twist-N-Shout"

Grusnejlika "Garden Bride" / Murslöja Gypsophila muralis Flikbladig japansk lönn, Inaba shidare Alla fiskarna jagar förstås efter maten. Men skillnaden i intensitet är stor nu jämfört med under sommarperioden. När vattnet kyls blir tempot betydligt lugnare. Goldie, en av de första kojarna vi köpte, har blivit en stor och ståtlig dam. Här har hon följe av en beundrare. En stalker? Att jaga foderkulor i dammkanten är ett sant nöje för fiskarna. De kan vara uppe med halva kroppen eller mer över vattnet. Här är det Benny som har hittat något. Wilhelm fokuserar sig maximalt på foderkulan.

Riktigt intensiva höstfärger har hostorna och alunrotens blad. Klätterrosorna har egentligen en ganska kort blomningstid. Några få men intensiva veckor, sen är det över. Men så här på höstkanten har de fått ny färg i form av nypon. Nu har de en sky av nypon upptill, riktigt dekorativt, det fångar ögonen. Här Helena Hybrida. Till höstens glädjeämnen hör höstsilveraxen. När det mesta är överblommat förgyller de tillvaron. Dessa som heter Brunette, Cimicifuga ramosa "Brunette" , är nu uppe i två meters höjd. Framför dem och på lite lägre höjd väntar Cimicifuga ramosa "Pink spike" på att slå ut. Våra träd som planterades för ett par år sedan har i år skjutit i höjden. Stammarna har blivit bra mycket grövre. Nu kan man beundra den amerikanska strimlönnens bark, Acer pensylvanicum . Runt den har det hamnat diverse taklök och fetbladsväxter, vi får se hur mycket som överlever vintern.

Clematis texensis Vi har testat flera nya clematis-sorter i sommar. Några har tagit sig bra, andra inte. Den här skönheten är en present och är ursprungligen en frösådd från Botaniska trädgården i Göteborg. Clematis Summersnow ("Paul Farges") Ett av många armeringsjärn sitter på staketet mot vägen. Här är det tänkt att denna clematis ska breda ut sig. Ett par långa stänglar har skjutit iväg, nästa säsong kommer den enligt planen att breda ut sig. Vår andra clematis på samma armeringsjärn, en städsegrön Clematis armandi får vi vänta ytterligare på, den verkar ha en lång startsträcka. Vitpytta, Achillea ptarmica Vitpyttan gillar vi, Den hade nästan tynat bort helt för oss, men denna sommar har den förökat sig våldsamt. en riktig långblommare, hela sommaren och långt in på hösten. År 2000 var vi på semester i England. Det gav mycket inspiration till vårt blivande trädgårdsliv. Vi lastade bilen full med växter att ta med hem. Och vår "regnflicka" köpte vi

Lilldammen och bäcken var ett av sommarens projekt. En lång tid tog det och så här blev resultatet. Till vänster finns sittstenen. Därifrån kan man sitta och prata med, och kanske mata, guldfiskarna som vi plockat över från stora dammen. Och njuta av utsikten över trädgården. Sommarrabatten med zinnia och solvända får en bild till. Solvändan är så hög att den är uppe i kopparlönnens bladverk. Knippgentiana, Gentiana Asclepiadea, i blått och vitt. Blå gräsfibbla, Catananche caerulea 'Amor blue', lyser mot bakgrundens blad av alunrot.

Ooops, vad snabbt den sommaren försvann! Ja så kan det gå.. Mycket har hänt, men ingenting här på bloggen. Sorry. Nåväl.. Bron som går över bäcken har bytt färg, nu lyser den vit, går inte att missa. Bäcken och lilldammen har fått ny placering och utformning men syns inte på bilden. En stentrappa till höger syns i alla fall. Med en kryptimjan mellan trappstegen, den gillar jag. Rosenskära "Seashells rose" Timvisare, Hibiscus trionum "Simply Love" Zinnia "Purple Prince" Runt dammen har en ny rabatt tillkommit. Och några nya koyfiskar finns nu i dammen. Vår katt Tarzan har koll på läget i dammen. Men var lugn, han skulle aldrig, jag säger aldrig, kunna fisk upp någon firre. Så snabb är han inte. Och vatten är inte hans element. Den koy som syns och hörs mest är Biffen. Störst, bäst och vackrast, tror hon (Vi tror det är en madonna/matrona). Hon gapar alltid stort och smackar ljudligt när hon äter. Går fram som en ångvält, om nu en fisk kan göra de