Erixons trädgård

Nyårsafton. Hela dagen har gått åt till att förbereda vår lilla nyårsfest ikväll med nära vänner. Vi tror på vår trerättersmeny, det mesta är klart, nu på sena eftermiddagen. Det märkliga är att det tar sån tid att laga mat! Vi blir 6 pers och har tre rätter. Jag försöker att föreställa mig hur det är att laga till ett okänt antal gäster på en restaurang med ett antal olika menyval. Hmm, det krävs en hel del rutin och kunskap för att fixa det, så mycket inser jag. Jag har en längre tid varit beroende av 'Masterchef goes large' och numera 'Celebrity Master Chef'. Amatörkockar som ger sig ikast med alla typer av utmaningar. Det är inte utan att min beundran växer när jag förstår vilken kunskapsbredd de besitter. Jag kan så här några timmar i förväg avslöja åtminstone en del av menyn: till förrätt blir det jordärtskockssoppa med chilikammusslor och filoncini. Det intressanta är att de där jordärtskocksknölarna är skördade nu! Ute i trädgårdslandet! Det gick faktiskt all

I år har vi förändrat alla våra traditioner. Nåja, nästan i alla fall. Julskinkan och Jansons finns förstås där på julbordet. Men inga julklappar har vi haft i år, en stor nyhet förstås. Så mycket mindre att "bekymra sig för" inför juldagarna. Vi "gamlingar" känner att vi har i stort sett allt vi behöver. Om inte så kan man ju köpa en julklapp till sig själv när som helst under året. Smidigt va? Och ungdomarna, ja dem kan man presenta när behoven dyker upp, också det när som helst under året. Och så är det detta med julgranen. Plastgranen kastade vi ju ut för ett antal år sedan. I år blev det husfar som fick ansvaret att skaffa gran. Som ni kan se av bilden går årets gran i minimalismens tecken. Den har väckt mycket munterhet här i familjen. Ja, vad gör man inte för att göra folk glada. Dan före dopparedan började med att jag en trappa ner hörde damen i huset vika sig dubbel av skratt. Sen undrade hon vad det var för slags pinne som stod ute på altanen. Det verk

Tänkte jag skulle baka hård bröd igen. Har inte gjort det så värst många gånger och hade glömt hur svårt det var. Att jag inte lär mig att låta bli. Provade två olika recept "Ernst knäckebröd" och ett ur boken "Njut en liten smula", en för övrigt alldeles utmärkt bok. Jag har använt många recept med glädje om och om igen ur den, men det här med hård bröd är inte lätt. Så kort tid i ugnen är det svårt att parera, endera för kort, dvs segt, eller för länge, dvs bränt. Blev inte lyckat. Kunde inte provsmaka eftersom jag blivit glutenintolerant och använde upp mjöl som jag inte tål längre. Däremot gick det desto bättre att göra ishjärtan. Hade bara gul karamellfärg hemma, men gjorde ett par vanliga med is bara först som jag hängt upp. Har även gjort några ljuslyktor av is som jag ska tända när våra flickor kommer hem den 23.

Den riktiga vintern är här, med gott om snö och lagom kyla. Det känns bra för en gammal norrlänning som mig. Bara den inte fortsätter för långt in på våren, då blir jag otålig.  Vitt - renhetens färg. Mängden av detaljer och färger är borta. Naturen blir avskalad och fram ur snötäcket  träder bara några få detaljer fram.  Även det som är visset har sin färg och form och blir ofta till vackra stilleben. Gräsvippor som sticker upp ur snön eller som här, klätterhortensian med sina fröställningar, lyfts fram mot snöbakgrunden och blir - ja, vackert.  Vi sitter som vanligt i vardagsrummet lördag förmiddag och kollar in alla fåglar som besöker fågelborden i trädgården. Så lyfter vi blicken och där finns naturens eget specialmönster. Snöslingor som hänger fritt i luften mellan armeringsjärnens smala rutmönster. Jag inte så bra på fysik. Skulle vara intressant att veta vilken fysikalisk lag som göra att snön hänger ihop i en båge, fritt i luften. Klicka på bilden så ser du detaljerna.  /