11 april 2016

vårkänslor

I dessa dagar översvämmas tidningar av bilder på vårtecken. Här kommer våra vårtecken, från vår trädgård i Rödeby. Våren är här!!

Runtom vår tomt kan vi nu fröjdas över vitsipporna. En bokskog med en vit matta under sig. Härligt! Nu väntar vi bara på att bokskogen ska slå ut i sin limegröna skönhet, framåt maj.

Det finns förstås en hel del vårbestyr så här i mars-april. Bland annat ska filtret till dammen tillbaka på plats och UV-ljuset köras igång. I år hade bottenplattan gått sönder och i helgen stannade pumpen. Men pumpen gick att få igång, en sten hade hamnat på fel ställe. Nu kör samma pump vidare i fem år till får vi hoppas.

Ögonen letar dessa dagar förstås efter gröna plantor som skjuter i höjden. Men även fjolårets förtorkade clematis kan man vila ögonen på, så här i motljus. De guldgula kalufserna till fröställningar som lyste förra hösten har blivit vita kalufser. Dags att pensionera sig snart kanske?

Vem tänker på att gräsmattan är full av "icke-gräs"? Den får gärna vara full av blått och gult (ja, inte maskrosor förstås. Det var vårt gissel när vi bara hade en gräsmatta och ingenting mer. Nu lyser de, nästan, med sin frånvaro).

Helst ska man ligga på mage och titta upp på julrosorna så att man kan se in i dem.

Alla vanliga tulpaner väntar vi otåligt på, men dessa är alltid först, långt före de övriga. Näckrostulpan.

Vi tror att vi lyckats locka över en flock pilfinkar från grannens häck till vår tomt. Varje dag finns de i våra klätterrosor och nedanför vårt fågelbord på jakt efter frön. Är det inte konstigt att man kan bli glad över några pilfinkar? Konstigt? Nej jag tycker inte det, man blir ju glad över allt djurliv i trädgården.

Vi har haft en rödhake hela vintern som kämpat för att klara kylan. Och nu kan vi glädja oss över att hen har hittat en hen. Tänk om de kunde tänka sig att bosätta sig i någon av våra dyrt förvärvade specialholkar för just rödhake! Det skulle vara en höjdare.


Våra koj-fiskar har verkligen piggnat till nu. Sin vana trogen vill de alltid ha mat, så fort de ser oss. De är verkligen ett sällskap när man sitter vid dammen och tar det lugnt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar