Vinterfåglar inpå knuten

Denna helg, 27-30 januari, är det dags för den årliga räkningen av fåglar vid det egna fågelbordet. I sju år har det räknats, i fjol kom ca 20.000 rapporter in.
Idag, lördag, har vi suttit framför vardagsrums-
fönstret och spanat. En livlig aktivitet har det varit, nu när kylan har kommit (-4 grader) och lite snö.
Mest är det talgoxar som vanligt. Men också ett gäng blåmesar. Dessa båda arter har klarat av de senaste kalla vintrarna mycket bra, det har rapporterats samma antal under en följd av år.
Visst ser han tuff ut, blåmesen som parkerat sig i strimlönnen?

En påse med jordnötter hängdes upp idag och uppskattades både av blåmes och talgoxe och som här, av grönsiskan.
Förra året köpte vi energikakor från Vivara, speciellt sammansatta för olika fågelarter. De går åt som smör i solsken. Jämfört med talgbollarna i storpack som vi köpte för några år sedan som inga fåglar alls gillar. Det verkar som att våra små vänner har sinne för smak och kvalité!
Det övre blocket på bilden är en sådan energikaka.

Koltrastarna har fått mycket stryk de senaste kalla vintrarna. Förra året halverades antalet rapporterade koltrastar.
En koltrasthane går inte att ta miste på. Däremot kan man både nu och då bli fundersam när man ser en koltrasthona. De kan vara riktigt ljusa, ljusbruna och fläckiga på framsidan.

Nötväckan är en livlig krabat, pratar ofta och mycket och är social, drar ofta runt i grupp i parkerna. Att den sitter stilla några sekunder, som här på bilden, är ovanligt. Men så fastnade den på bild också.

En grönsiska är storleken mindre än både finkar och mesar. Idag har vi bara haft en individ, tidigare har en hel flock dykt ner, framför allt runt en rabatt där de hittat mycket frö. Annars kan man höra dem runt om i träden, ofta i vår gigantiska tujahäck, där finns tydligen gott om mat (frön).